söndag 17 oktober 2010

Tacksam

Den finaste helgen på länge avslutades ute i huset. Aldrig har jag kännt mig så hemma och jag vet att det bara är början. Tänk att jag fick bo på den vackraste platsen i världen - igen.


Söndagssång: Dimmiga dar med Håkan

9 kommentarer:

Maria sa...

Ja, det ser verkligen ut att vara en mycket vacker plats. Förstår att du njuter. Bär denna ljuvliga helg inom dig, så att du kan "ta fram den" när novembermörkret kanske tynger framöver.
Maria

Tant Kofta - Lotta Blom sa...

Och om ett halvår är det så varmt att du kan ta dig en morgonfika på trappen. Det är livskvalitet!
Många hej och hopp fr. tant kofta

myzpyz sa...

underbart :)

Anneli sa...

Oj, vad det ser fint ut. Önskar nästan att jag inte stadgat mig med en "jag-dör-om-jag-måste-bo-utanför-innerstan"-karl. Men bara nästan. Jag får drömma om sommartorp istället.

Lena Andersson sa...

Mer bilder.................
vill se mer.
mvh Lena

Unknown sa...

Så mysigt det känns. Gillar verkligen hur du tänker.
/Stickfantomen (som google kallar mi)

Luuucy sa...

Grattis fina Dödergök, ser härligt ut. Är glad för er skull :)

AnSa sa...

Det ser mycket idylliskt ut måste jag säga:)

teresa sa...

Ser bara för ljuvligt ut. Precis som i mina drömmar. Grattis.